Denna uppsats, Bilens framtid i Malmö ? elbilar och bilpooler?, har som mål att utifrån beskrivningar av dagens biltrafiksituation i Malmö samt av de övergripande negativa effekterna den innebär för människor och för miljö, leda fram till en presentation av en eventuell lösning på dessa aspekter. Bakgrunden till vårt ställningstagande att inrikta oss på elbilar och bilpooler utgörs av biltrafikens miljöpåverkan främst avseende luftföroreningar, buller samt trängsel. Vår process med att bygga upp en teoretisk grund att stå på inför vårt fortsatta arbete har gjort att vi använt oss av en del vedertagna metoder. Litteraturstudierna har haft en mängd olika syften, bland annat har de gett oss insikt i trafikutvecklingen i Malmö de senaste decennierna, förklarat trafikens skadliga effekter på miljön, förklarat fördelarna men även nackdelarna med elbilen samt gett oss exempel på bilpoolsutvecklingen såväl nationellt som ur ett Europaperspektiv.

En ny sportbil håller på att tas fram, men bilen är fortfarande bara i ritningsstadiet. Biltillverkaren behöver informationsmaterial i form av en teknisk illustration. Arbetet går ut på att skapa en teknisk illustrationen som informerar målgruppen om bilens avancerade teknik och visar hur det slutgiltiga resultatet av bilen kommer att se ut.Mitt arbete fokuserar i huvudsak på två delar av informationsdesign, kommunikation och estetik. Illustrationen ska tydligt kommunicera information om bilens teknik till betraktaren samt vara estetiskt tilltalande för att behålla betraktarens intresse samt tydligt visa rätt materialkänslor i bilens olika material.Eftersom bilen fortfarande är i ritningsstadiet har ingen tillgång till en verklig bil att studera och fotografera funnits. Stora delar av projektet har gått ut på att söka efter andra typer av referensmaterial för att kunna skapa illustrationen..

Projektet är gjort åt Northland Resources AB som är ett gruvbolag med verksamhet i Kaunisvaara. Northland producerar ett höghaltigt järnmalmskoncentrat.Syftet med projektet är att Northland vill utreda möjligheten att simulera flödet av slurry (vatten och malm) i slurryrör. Slurryrören är utsatta för stort slitage. Med en simulering vill Northland få bättre förståelse kring slitaget vilket på sikt leder till en mer driftsäker anläggning. Northland vill även kunna använda sig av simulering vid nykonstruktion för att bättre kunna säkerställa tänkt funktion.En nulägesanalys av problemet är framtagen och tillsammans med Algoryx, leverantör av mjukvara och tjänster för visuell och interaktiv fysikbaserad simulering, har caset studerats.Resultatet av utredningen visar att det i dagsläget inte finns någon färdig modell som klarar av att simulera malm tillsammans med vatten i rör.

Syftet med detta examensarbete har varit att med massbalanser som metod utvärdera, dels andelen ej detonerat sprängämne vid gruvbrytning. LKAB använder emulsionssprängämne Kimulux R, från Kimit AB. Detta sprängämne innehåller ca 24 % totalkväve i form av natrium- och ammoniumnitrat. Kväve på malm, gråberg och i vatten inom gruvområdet kommer i huvudsak från icke detonerat sprängämne. Det är inte sprängämnet i sig som ligger till grund för detta, snarare är det en rad yttre faktorer.

I detta examensarbete undersöks vad som lockar med bilen som vardagligt transportmedel hos invånare i Malmö. Som en del i detta, identifieras faktorer bakom valet av transportmedel. Malmöbors tankar kring sin egen miljöpåverkan samt vilka utmaningar vi står inför när det gäller att gå emot ett mindre bil-dominerat samhälle diskuteras. Metoden bestod i att genomföra samtalsintervjuer med sex personer som samtliga bor i Malmö och som har körkort och tillgång till bil. Resultaten tyder på att bilens attraktion består i de fördelar den tillhandahåller, såsom lastutrymme, sparad tid, frihetskänsla och oberoende.

Arbetet med denna studie gick ut på att inventera vilka metoder som använts i Dannemora gruva av Dannemora Mineral AB (DMAB) gällande skuthanteringen under jord och ovan jord samt belysa och ge förslag på hur skuthanteringen skulle kunna effektiviseras och eventuellt generera en ökad mängd färdiga produkter och tillika högre intäkter för företaget.Med en mer effektiv skuthantering med fokus på separering av gråberg och malm, både under och ovan jord, hade DMAB erhållit mer färdiga produkter och därmed högre intäkter. Uppsatsens resultat motiverar att en förstudie inleds i företaget. Tillkomsten av nya arbetsmoment innebär naturligtvis en kostnad men den torde vara liten och högst försvarlig i sammanhanget men måste utredas i den rekommenderade förstudien. Det handlar också om andra besparingsaspekter som exempelvis minskade transport- och hanteringskostnader och i förlängningen även miljöbesparing, vilka dock ej är medtagna i den här studien..

Titel Bilen i tidningen. Om hur bilens miljöpåverkan behandlas i dagstidningstext.FörfattareHelena FernándezKursBreddad magisterkurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.TerminVårterminen 2007SyfteAtt beskriva hur Dagens Nyheter under 2006 skrev om bilismens miljöpåverkan.MetodKvalitativ innehållsanalysMaterialEtt totalurval av journalistiken om bilismens miljöpåverkan i Dagens Nyheter under2006, sammanlagt 40 texter.HuvudresultatDen grundsyn som genomsyrar Dagens Nyheters miljöjournalistik är den ekologiskamoderniseringen. Klimathotet och koldioxidproblemen nämns i majoriteten av detexter som undersökts, men den bild som förmedlas är sammantaget att läget är underkontroll, och att tekniken hela tiden utvecklar nya lösningar. Den kulturella hegemonisom dominerar ger mycket begränsat utrymme för alternativa sätt att betrakta världen. Verkligheten beskrivs ur bilistens perspektiv och bilbranschens företrädare är de som allra oftast får komma till tals.

För att ta reda på hur papperstidningens framtid ser ut har jag utfört strukturerade forskningsintervjuer med 40 personer. Min definition av papperstidning är dagstidningarna i Norrbotten. Min forskningsfråga är: Hur ser framtiden ut för Norrbottens dagstidningar? Deltagarna har svarat på tre frågeställningar: - Vill du ha en papperstidning? - Vad ska den innehålla i sådant fall? - Hur ser du på papperstidningens framtid? För att få svar har jag intervjuat 40 personer individuellt, jämnt fördelat över män och kvinnor i åldrarna 19 till 63. Därefter har jag transkriberat intervjuerna och gjort en tematisk analys där jag har letat efter teman och samband i intervjusvaren.

Vårt projektarbete bestod av att ta fram en lättarbetad och automatiserad kabinvagn. Vi har samarbetat med Braathens Malmö Aviation. Problemet med dagens kabinvagnar är att kabinpersonalen riskerar att få arbetsskador som kostar flygbolagen en del pengar. Därför har vi dÃ¥ tänkt att underlätta för personalen, genom att automatisera kabinvagnarna. Kabinvagnen kommer att ha sektioner som delas upp i rörliga och fasta delar.

Tidigare forskning visar att kvinnor oftare reser kollektivt och att män kör mer bil till och från arbetet. Det framgår att vanor och miljömedvetenhet förklarar en del av människors resmönster. Studier visar också att kvinnor värderar bilens symbolvärde lägre än män. I samarbete med Eskilstuna kommun genomfördes en enkätundersökning med 2299 anställda vid Eskilstuna kommun, varav 491 män. Syftet med studien var att närmare undersöka motiv bakom bilanvändning och om dessa motiv skiljer sig åt mellan män och kvinnor i Eskilstuna kommun.

Denna uppsats behandlar ämnet bild och dess framtid. Syftet med denna uppsats är att utforska huruvida bilden har en framtid och hur den i sådana fall kommer att se ut. För att besvara min frågeställning har jag gjort litteraturstudier för att läsa mig in på hur ämnet sett ut och hur det ser ut nu. Jag har även intervjuat bildlärare för att höra vad de tycker, tänker och tror. Hur ser bilden i skolan ut i dag och hur kommer den att se ut i framtiden? Har bildämnet en framtid och vilka hinder möter ämnet under sin ständiga utveckling.

Denna undersökning syftar till att klarlägga den beslutsfattandeprocess som låg bakom byggandet av järnvägen till Luleå i slutet av 1800-talet. Hela problematiken började mer än 250 år tidigare när malmtillgångarna i Norrbotten blev kända och de första försöken att exploatera dessa kom till stånd. Ganska snart insåg man att transporten av malm till hamnstäder som Piteå och Luleå var besvärlig samt ineffektiv då dessa mestadels företogs med hjälp av ackjor och slädar. I och med att järnvägar började byggas från 1825 och framåt så kunde en lösning på problemet skönjas och en mängd undersökningar gjordes för att övertyga de styrande i Stockholm om detta alternativ. Intresset från centralmaktens sida var dock till en början svalt, framför allt på grund av den rådande oviljan från mellansvenska bruksägare att uppmuntra till en ökad produktion av malm i Nordsverige.

De sulfidgruvor belägna i Långbantrakten som studien behandlar ligger i den västra delen av Bergslagen utanför Filipstad i Värmlands län. Opaka mineral (malm) från två mindre mineraliseringar, Näset och Getberget, har studerats med malmmikroskop och mikrosond för att beskriva mineralogin i området. Båda områdena domineras av olika (Cu-Fe-Pb-Zn)-sulfider, i Näset av kopparkis (CuFeS2), blyglans (PbS) och zinkblände ((Zn,Fe)S) och i Getberget av blyglans, zinkblände, kubanit (CuFe2S3) och magnetkis (Fe1-xS). I Näset finns en del mindre frekventa mineral, två olika faser av Co-pentlandit (en nickelrik och en utan nickel), gedigen Sb och Bi, (Ni-Co)-sulfid, breithauptit (NiSb) och magnetkis. Kubanit är även ett viktigt mineral som speglar mineraliseringens bildning.

För att öka köreffektivitet och säkerhet samt minska bromsarnas slitage är de flesta av Scanias lastbilar och bussar utrustade med en hjälpbroms, så kallad retarder. En retarder arbetar generellt sett enligt någon av följande två principer. Dels en elektromagnetisk variant av retarder som bromsar bilens kardanaxel, drivaxlar eller växellåda genom att utnyttja elektromagnetisk induktion, eller som i Scanias fall där man använder sig av en hydrodynamisk tillsatsbroms som bromsar bilens kardanaxel genom att slunga vätska inom ett skovelsystem. Bromsenergin övergår då till värmeenergi som i sin tur kyls bort av bilens ordinarie vattenkylsystem. Bromsmomentet styrs via trycket som råder mellan skovelbladen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skolbarns tankar kring framtid, utbildning och yrken. Följande frågeställningar har formulerats: vilken beredskap har barn att diskutera frågor om utbildning, framtid och yrken? Vad är det som gör att barn tänker som de gör kring utbildning, framtid och yrken? Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomfört sex intervjuer med elever på en F-6 skola och tre intervjuer med lärare. Tidigare forskning visar att det inom detta område finns sparsamt med undersökningar och att det även är svårt att hitta karriärteorier som specifikt handlar om hur barn resonerar och utvecklas. För att analysera det empiriska materialet har Supers teori om life span, life space, Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser och Social Cognitive Career Theory (SCCT) använts.